i am angry at the lack of diversity, i am angry with people beeing asleep, i am angry with "hipster thinking", i am very angry with my professor teaching pure american propaganda, i am angry at people looking at me and think i am stupid, i am angry with my professor saying to me "you just wanna be different do you?", i am angry with whatever makes girls here wanna wear highheels everyday, i am angry at the guy in my class who said that my beautiful, not tight jeans tie-die panties are for old people since they are comfortable, i am angry at the lights in the playground, i am angry with everyone here having one korean name, and one english, i am angry with the consumer culture, i am angry that i cant do a fingertattoo, i am angry with every hamburger restaurant in this city, i am angry of holding back.
mmm...jag förstår känslan 100%, been through it. för att trivas i korea måste man välja lite efter ett tag att anpassa sig, eller att gå runt och störa sig på allting. känns lite som att man trampar lite på sina principer ibland, men sålänge man har vettiga väderigar i bakgrunden så behöver man ju inte vara rädd för att bli en sämre människa.
SvaraRaderaOm man är arg och försöker trycka på sina värderingar på folk för att förändra samhället här tror jag att man bara gör saker och ting värre för sig själv. man måste acceptera att det måste gå i snigelfart för att gå framåt alls...
Paula! du har så rätt. jag läste faktiskt för ett tag sedan ett liknande inlägg det här på din blogg för ett tag sedan. och tänkte säga att jag verkligen håller med dig. nu glömde jag tyvärr bort att kommentera det, så det är bra att jag får göra det nu. efter att jag hade skrivit det här arga-inlägget tänkte jag ganska mycket på att jag förmodligen trampade folk på tårna, och ångrade nästan att jag hade skrivit det. för jag tycker precis som du, att det inte alls är någon lösning att pracka på folk sina egna värderingar.
SvaraRaderamen, jag har låtit det stå kvar. för ibland, ibland måste man bli arg! ibland måste man knyta näven och höja rösten för att åtminstone öppna upp ögonen på folk. dessutom, är det ju inte alls personerna i fråga, det är ju inte korea som jag är arg på. jag är arg på systemet som formar folks värderingar och fundamentala sätt att tänka på, och som ingen ifrågasätter!
jag kan förstå om det inte framgick, och att vissa kanske tog illa upp. det ber jag om ursäkt för.
haha klart du inte ska be om ursäkt för det. man blir sur ibland och det har man rätt att bli :)
SvaraRadera